Heeeeeeej. Äntligen hemma! *pust*

Vilken dag!!
Jag är helt slut och det värker överallt på mig. Ryggen, fötterna, huvudet, armarna osv. ÖVERALLT :( Först jobbade jag 08-14. Sen från 14-17 var det skola, affrodans. Sen tillbaka till jobbet 17-23! Nu förstår ni hehe.

Måste ju ta dagens schema som är min första kärlek.
Kär har jag vart många gånger, men första gången jag tog det på allvar var en sommar då jag trodde livet var perfekt. Var det verkligen det? Jag var tillsammans med en kille som söp som ett svin. Då blir man indragen i en dålig situation. Vi hade roligt, jag trivdes. När han var lugn och snäll så var han endå ursöt. Men vad är det man ser när man faller för en bad boy? För det var precis det jag gjorde. Jag tänker inte skriva massa skit. Men han var ett as. Vi hade underbara stunder, massa utekvällar med vännerna tillsammans, fina sommardagar osv. Men han var så falsk. Han var iskall! Han var otrogen, jävla kräk. Han visade ingenting, han plötsligt slutade höra av sig. Urlöjligt. Men sen träffade jag han, och pratade. Han sa ingenting om att han var otrogen. Det fick jag höra senare mot kvällen av massor av hans kompisar. Då var det bye bye. Det var otroligt svårt att släppa det. Även fast han var det kräk han var. Men jag skulle aldrig någonsin ta tillbaka en människa som gjort nått dyligt.. Aldrig.. Jag trodde detta var ekta. Men man ska inte tro så mycket.

Sen dess har jag fått otroligt svårt att lita på killar. Eller lita på förhållanden kanske? Både och :)