Hej på er trogna läsare. Ni stannar kvar hos mig trots allt som händer.. Tack för det! Jag känner mig på bättringsvägar. Fast de är mycket hit och dit!

Det är mycket just nu. Både inom familjen och i skolan. Det har gått aldeles för långt allting. Då menar jag allting! Familjen har bara blivit kaos. Idag opereras Agneta, jag har inte ens önskat lycka till. Min hemnyckel passar inte till mitt hem längre. Visst har de blivit knas? Jag bryr mig inte längre.. Jag har mina saker här borta och jag har underbara vänner och restrerande familj som stöttar mig. Men jag väntar bara på en förändring, en förlåtelse och mina pengar.

Vad är fel i skolan? De ska jag berätta..
Jag har tappat suget. Jag är så less på allting. Jag lämnar inte in uppgifter, gör inte mina läxor. Får IG på prov och struntar i om jag kommer försent på lektionerna. Jag älskar sovmornar och att få gå hem tidigare än alla andra.

Men det bästa är att nu är det ändring i mitt liv som sker. Jag tar tag i mitt liv, ingen styr över mig. Jag sköter skolan och jag kämpar med alla mina krafter! Är stolt över mig själv att jag lyckas trots mina motgångar. Nu måste mitt liv bli lyckat. Det går uppåt sakta men säkert.


Nu ska jag gå ner på stan och möta Sofie. Nu är det tvmys med premiär av D.H!! :D Pussss